onsdag 29 maj 2024

Att pricka in tre av fyra och en historia




Home sweet home.

Vet inte om jag skrivit om hur det kom sig när Skogssäter hittade oss,
har jag gjort det det får det bli en repris och har jag inte det så kommer en 
snabbhistoria här:

Det var verkligen huset som hittade oss och inte tvärtom,
tavlan ni ser på bilden ovan och på en nedan
gav inspiration till att dokumentera det.

Here we go back to 1986.

Jag var gravid och vi hade under våren varit på ett gäng husvisningar 
men inget som tilltalade eller höll vår kravspec på hela fyra saker.

1. Gamla fönster
2. Kakelugnar
3. Ej sönderrenoverat 
4. Absolut INTE söderut från stan.


Vi prickade i a f in tre av fyra och har inte ångrat läget
en sekund under alla dessa år.

På en återvändsgata,stor tomt, granne med skogen och naturreservat,
mittemellan två badsjöar, här finns två matbutiker, nära skola, 
bra kommunikationer med både bussar och tåg som går
ofta och sent plus alla braåha-butiker man kan tänkas behöva inom gångavstånd,
ett fik med uteservering, flera restauranger och sist men inte minst nära till stan.

Att barnen med familjer bor i varsitt hus i närheten med ungefär lika långt 
avstånd från oss åt var sitt håll är ett extra plus.
 

Det var inte alls meningen att vi över huvud taget skulle kika
på Skogssäter då det som sagt låg åt "fel håll" men en kväll
 när jag jobbade fick mannen för sig att åka på vinst och förlust och kolla utanpå.
När jag kom hem övertalade han mej att följa med dagen därpå för att 
ändå ge det en chans.
Eftersom huset hade stått obebott några
 år fick vi med oss nyckel från mäklaren och kunde gå in och kolla själva.

 Så fort vi svängde in på gatan och såg det på håll visste jag med att här ska vi bo resten av livet. 
En märklig känsla som visade sig stämma.



När vi sen kom in gällde det att sätta på sig de rosa glasögonen
och blunda för förödelsen.
Men upptäckten av att huset verkligen var orört,
att alla paneler, lister, dörrfoder, spegeldörrar, kakelugnar 
och fina spröjsade fönster med innanfönster
var kvar avgjorde det och det fanns inte så mycket att fundera över.
Att hela trädgården var översållad men gullvivor och förgätmigej 
där det inte var skog eller halvmeter högt ogräs var inte fel det heller.
Vad "alla " andra tyckte och det var det många som gjorde gav vi blanka fasen i
och efter att ha tagit hjälp av diverse experter/byggkompisar 
som kollade professionellt på sånt där lite mer viktigt som stomme och tak
skrev vi papper och betalade hela den 
fantastiska summan av 130.000:-.


Den lilla detaljen att det saknades varmvatten inne,
att det inte fanns tvättstuga eller ett kök som gick att använda avskräckte inte.
Inte heller att avloppet och all el behövde bytas ut innan vi ens 
kunde tänka på att börja bygga badrum, tvättstuga och kök
plus sovrum som var "kravet" innan vi flyttade in.
I tre månader jobbade vi mer eller mindre dygnet runt,
först på jobbet och sen direkt till byggarbetsplatsen.
När  flyttlasset väl gick och vi var på plats blev det lite lättare 
för då kunde vi hålla på längre på kvällarna.

Ja just det .... jag var gravid med
så efter kök, badrum , tvättstuga och sovrum var 
ett av de två vardagsrummen och ett barnrum nästa prio. 

Att det skulle bli mycket jobb fattade vi
men kanske inte riktigt hur mycket, inte heller att det skulle bli ett livsprojekt 
och en hobby där behov och förutsättningar har ändrats genom åren.

Jag är glad att ha bloggen som arkiv och där åtminstone en del 
av allt som gjorts och förändrats finns sparat ja ia f sen 2008.



Vi köpte huset av dottern till han som byggde det,
hon och hennes bror hade vuxit upp här och brodern bodde kvar tills han gick bort 
ett antal år innan vi köpte det.
Hon själv hade för länge sedan flyttat långt uppåt landet 
och nu var hon till åren kommen 
vilket innebar att det stod det tomt sånär som på
 ett par veckor om året då hon och hennes dotter kom hit på semester. 
Det blev till slut ohållbart att ha grannarna till att vattna blommor för att
 det skulle se bebott ut vilket det ändå inte gjorde 
när gräset läs ogräset växte sig halvmeterhögt i trädgården. 
Det var då de beslutade att sälja men det satt långt inne och var väldigt känslosamt 
när de tömde samtidigt som vi började riva. 

 

Med köpet följde en tavla som målades för länge sedan, 
på den tiden när trädgården var en utställningsträdgård som tog emot besökare
och entusiaster. 
Jag är så glad att vi fick den inte minst för att kunna jämföra då och nu.

Samesame men väldigt different.

Tavlan har stått undanstoppad långt in i en garderob men häromdagen 
fick den liv och hamnade ute på planket vid de nya odlingslådorna.
Nu hänger den så fint bredvid lekstugans nya plats när   
hönshuset är rivet och de stora granarna fällda väcktes en 
helt ny del av trädgården till liv.
Några regnskurar har den redan klarat av 
så jag tänker att den får hänga där under sommaren.

Nu mot frissan och två lediga dagar som väntar innan helgjobb
och födelsedagsfirande.

Ha en fin dag.

Kram B 





2 kommentarer:

Hannas krypin sa...

Så fint att få läsa om hur huset hittade er. Kan tänka mig att det var mycket hårt jobb med att få huset beboeligt. Och med en liten i magen också. Bra gjort.

Anonym sa...

Ja det har varit mycket jobb men inte jobbigt utan mer en livsstil ❤️kram B

LinkWithin

Blog Widget by LinkWithin