Den långa väntan och två under.

Världens bästa sötaste och finaste lille Prins L har ju hunnit med att fylla år med...

eller lilla och lilla hela åtta är han nu.

Med risk för att vara tjatig men vart tar tiden vägen?

Ni som hängt med länge kanske kommer ihåg

den hemska långa väntan när han aldrig kom 

och när vi väl hade välkommenhemdekorerat så fick han inte åka hem

utan stanna kvar ett dygn extra samtidigt som 

hans morbror lyckades klämma in sitt bröllop med kusinernas mamma!

Att jag inte fick hjärtinfarkt de dygnen det är ett under

precis som huvudpersonen himself.

Firad blev han med kalas i värmen på den riktiga dagen i söndags

och den obligatoriska fotoboken om honom som jag gör

vartannat år till dem allihop blev klar i tid den med.

Annars är det bara fotboll, fotboll, fotboll och fotboll som gäller för hela slanten.

Kram B