Kontrasternas kontrast

 

Slutet på Norgeresan kan sammanfattas med två ord ......

kontrasternas kontrast.

Från den söta Pippi Långstrumpstaden via Tänndalen, Funäsdalen, Älvdalen 

och femtioelva dalar till kom vi till slut fram till Vasaloppsmålet i Falun 

där jag sprang på en fd kollega och efter det stoppet

vidare söderut för att checka in på hotell Rättvik

med reception imbaren på restaurangen Diners 45.

Kontrasternas kontrast.

På Diners 45 fick vi flashback till vår frukostdiner i Sanfransisco

ett par kvarter från hotellet vi bodde på 

när vi gjorde Californien.

Med skillnaden i att i USA är det inte så välmatchat

och ingen frukostbuffé.

Men bäst att ta dagen från början ……

efter utcheck med fulladdad bil på hotellet

i Röros i Norge och en sightseeing i den söta lilla Pippistaden

hade vi inte långt till den svenska gränsen och fjällvärlden.

Jag önskade att få se renar men det skulle jag aldrig ha sagt 

för efter att ha räknat till fyrtiotvå stycken på och vid vägen 

innan vi var i Funäsdalen fick jag äta upp det.

Då bytte jag till björn istället, tack och lov dök inte upp nån levandes 

men väl två uppstoppade/fejk när vi stannade för lunch i Särna......

mitt ute i ingenstans.

Tänk vilket varierat land vi lever i.

Här uppe känns det verkligen som en annan värld,

stora skidorter med fullt med turister varvat med ett gäng små bortglömda 

ödsliga samhällen som Gud glömde.

Nu har jag inte varit längre norrut än Östersund 

men om det inte är någonting  mer än skog och fjällnatur mil efter mil 

här så kan man ju bara tänka sig hur det är längre upp.

Nu var vi bara i ett ödsligt västra Härjedalen och Dalarna 

men när vi närmade oss civilisationen var vi inte längre "ensamma".

Efter långa bilköer in mot Falun, ett laddstopp, kramkalas med f d kollegan och en sväng 

runt kyrkan, Zorngården och målgången på vasaloppet 

fortsatte vi till hotell Rättvik där natten var bokad.

Incheckningen på hotellet var i baren på Diners 45 och vi hade sån tur att

det var liveband där på kvällen.

Middagen intogs såklart på restaurangen,

ja för vem vill inte äta i en BelAir 56:a?!

Att bandet som bestod av en som sjöng och en som INTE gjorde det 

spelade hellre än bra var ännu en upplevelse att lägga till bland alla andra.

Frukosten dagen efter serverades här med,

chokladfontän att doppa marshmallows i fanns såklart.

Bilden nedan får symbolisera x antal mil i ödemarken......

.... bildbevis på alla renar finns det gott om,

här är två av dem.

Om vädret varit bättre hade vi absolut stannat på flera ställen

men tyvärr visade sig inte fjällvärlden från sin soliga sida.

Stoppet i Falun både nödvändigt och planerat för där var det dags för laddning…..

mitt bland uppbyggnaden inför cykelvasan 

Man kan säga att det var glest mellan snabbladdare från Röros till Falun.

Vääääldigt glest!

Men med lite planering är det inga problem.

I Falun  hade vi tänkt göra lite mer men eftersom det regnade fortsatte vi istället direkt till Rättvikvilket visade sig vara ett bra val för där fick vi en händelserik eftermiddag och kväll.

Win win, allting har en mening och Falun finns kvar om vi skulle hamna där uppåt fler gånger.

 

Å med det var en riktigt lyckad,finfin och väldigt minnesvärd Normesterresa dokumenterad.

Om nån är sugen på vackra vyer, upplevelser och kontraster

så kan jag verkligen rekommendera att göra en copypaste.

Kram B