Lastbilsmässan en 10 poängare

Det där halsonda, febern och hostan gick visst inte över 

på en dag så veckan startade hemma i en solstol i skuggan

istället för på jobbet.

Ja ja sämre ställe för kurerande kan man ju ha.

Tur i oturen att det sjuka inte flög på mej

förrän efter mässan och nyårsinbjudan i a f.

Lastbilsmässan som inträffar vartannat år är absolut värd

att gå på oavsett om man är intresserad eller inte.

Det finns en massa kul förutom galet lackade 

och piffade bilar och prylar.

Skabs monter t ex den är alltid en höjdare med oväntade

spektakulära saker och uppträdande av artister.

Vem vill inte få jackpot på en levande slotmachine eller 

få en egen show.

Att få ha sina popcorn ifred för tjuvaktiga kaniner kan man glömma.

Grabbarna fick så mycket godis att de inte

behöver köpa mer i år plus kepsar, fotbollar och diverse 

braåhasaker. 

Och som vanligt bjuds det på fika,korv och annat ätbart 

i montrarna med.

Vet ni inte vad ni ska göra 

i slutet på augusti 2028 så är det ett hett tips 

att planera in ett mässbesök.

Ha en fin start på veckan.

Kram B

 

Kräftskiva 2026

Så var det redan söndag igen och en hel vecka sen vi vaknade upp på Öland.

 Lördagskvällens kräftskiva fick bli inomhus,

för säkerhetsskull dukades det upp i lilla gårdshuset.

 Vi satt ute sent på fredagskvällen och det var ljummet

Lördagen bjöd på blåst och lite svalare temperaturer

och med tanke på pyntandet så var det bättre att fixa det 

inne än under bar himmel på altanen.

Vi skippade vanliga kräftor och körde på havskräftor

och räkor plus diverse tillbehör.

Och som vanligt vid såna här tillställningar 

blir det inte så mycket fotande men några förebilder 

får stå för dokumentationen av en rolig kväll.

Å på tal om roligt så var vi på en riktigt rolig tillställning igår

och strax efter hemkomst från det fick vi 

den traditionsenliga liveinbjudan till Nyårsfest.

Idag är det däremot mindre roligt 

 för jag vaknade med halsont, hosta och allmänt risig.

Det får bli kurerande i en solstol för sjuk har jag inte tid till att bli.

Ha en fortsatt fin helg.

Kram B 

 

The Farm…… en av sommarens traditionstrippar

Ett historiskt ögonblick ….. liten har blivit stor för

idag har Lilla älsklingen gått livets första vecka i skolan och

önskade då en Farmorhämtning.

Önskningar är till för att uppfyllas så det var 

en lycklig Farmor som åkte för att hämta en lycklig liten favorittjej.

Äntligen är den här ……

den allra första riktigt lediga fredagen i vårt nya liv.

Äääääääntligen en ledig fredag för mannen som är foreverledig 

och jag som fredagsledig 

en fredag utan att behöva dra iväg i ottan…..

eller förresten nja på det där sista för en morgontid hos frissan 

var inbokad för min del.

Men men inget okristligt tidigt som när det vankas semesterresa i a f.

Visst har det varit en försmak med några ledighetsfredagar mellan semestrarna 

men då har vi inte varit hemma 

så nu äääääääntligen infann sig känslan av hur det kommer att bli.

Riktigt ledig eller icke riktig var det ja…..

om det var en riktigt ledig fredag idag så var den förra 

ett bra exempel på en icke riktig.

Då när var vi drog iväg tidigt för en långweekend/kräftskiva 

hos bästa vännerna på the Farm på Öland.

Solen och vindarnas ö bjöd på härligt sensommarväder,

speciellt fredagskvällen då vi satt ute till sent.

Lördagen startade med att nån cyklade ner till havet och tog ett morgondopp,

nån tog en solmogen persika direkt från trädet 

och nån dukade upp hotellfrukost som serverades utomhus.

Var och en gör vad den vill……

 precis som det ska vara på en weekend med vänner.

Efter frukost var det dags för utflykt….

ja för det spelar ingen roll hur många gånger man varit på Öland 

det finns alltid nåt nytt eller för all del gammalt som är värt att se.

Denna gång började vi med småvägar utmed havet och 

via en gelato i Sandvik fortsatte vi på ännu fler småvägar 

för att till slut hamna på MiCasa där vi åt lunch 

innan vi styrde ner mot Kårehamn för att hämta 

det som var beställt till kvällens kräftskiva.

Väl tillbaka på the Farm drog de manliga iväg på gin och vinprovning 

på Lammet och Grisens vingård

under tiden de kvinnliga pyntade och fixade till i lilla huset 

för kvällens kräftskiva. 

Det var del ett från Öland,

kan tänkas bli både en del två och tre med framöver…..

2026 års kräftskiva och mer utflykt måste såklart dokumenteras.

Kram B 

 

Årets viktigaste och mest annorlunda tillskott......

Årets mest annorlunda och viktigaste tillskott i trädgården måste

helt klart vara de personliga skyltarna.

På vägvisarna har namnen varit alltifrån målade, stämplade till

att de själva fick skriva på dem men inget har varit hållbart

mer än en säsong så nu äääääntligen kom jag till skott och beställde 

riktiga plåtskyltar med namn och födelsedatum.

Datumet för själva namngivelseceremonin är inte så viktigt

men alla har fått sin året efter de är födda förutom en som lyckades

klämmas in samma år han är född.

Ägarna av namngivelseträden har visserligen full koll på 

vilket träd som tillhör vem men det ser onekligen lite mer proffsigt ut 

med varsin skylt.

 Det första trädet planterades redan sommaren för fjorton år sedan

när den störste namngavs 

fram till det sista som har stått i fem år nu....

bättre sent än aldrig med att få till fina skyltar.

Nu tar vi en välförtjänt helg efter en 

händelserik vecka på jobbet och kan bara konstatera att 

polisen tydligen är mina nya kompisar 

för nu har jag haft dejt med dem i dagarna två.

Nytt jobb nya utmaningar kan man säga.

Kram B 

 

Kontrasternas kontrast

 

Slutet på Norgeresan kan sammanfattas med två ord ......

kontrasternas kontrast.

Från den söta Pippi Långstrumpstaden via Tänndalen, Funäsdalen, Älvdalen 

och femtioelva dalar till kom vi till slut fram till Vasaloppsmålet i Falun.

Där sprang jag på en fd kollega eller rättare sagt hon sprang på mej.

Efter det stoppet var det 

vidare söderut för att checka in på hotell Rättvik

med reception i baren på restauran Diners 45.

Kontrasternas kontrast.

På Diners 45 fick vi flashback till vår frukostdiner i SanFransisco

som låg ett par kvarter från hotellet vi bodde på 

när vi gjorde Californien.

Med skillnaden att i USA är det inte alls så välmatchat,

ingen frukostbuffé utan beställning via meny och inte heller 

nån BelAir 56:a att sitta och äta i.

Men bäst att ta dagen från början ……

efter utcheck med fulladdad bil på hotellet

i Röros i Norge och en sightseeing i den söta lilla Pippistaden

hade vi inte långt till gränsen och svenska fjällvärlden.

Jag önskade att få se renar men det skulle jag aldrig ha sagt 

för efter att ha räknat till fyrtiotvå stycken på och vid vägen 

innan vi var i Funäsdalen fick jag äta upp det.

Då bytte jag till björn istället, tack och lov dök inte upp nån levandes 

men väl två uppstoppade/fejk när vi stannade för lunch i Särna......

mitt ute i ingenstans.

Tänk vilket varierat land vi lever i.

Här uppe känns det verkligen som en annan värld,

stora skidorter fullt med turister varvat med ett gäng små bortglömda 

ödsliga samhällen som Gud glömde.

Nu har jag inte varit längre norrut än Östersund 

men om det inte är någonting mer än skog och fjällnatur mil efter mil 

här kan man ju bara tänka sig hur det är längre upp.

Nu var vi ”bara” i ett ödsligt västra Härjedalen och Dalarna 

men när vi närmade oss civilisationen var vi inte längre "ensamma".

Efter långa bilköer in mot Falun, ett laddstopp, kramkalas med 

f d kollegan och en sväng runt kyrkan, Zorngården 

och målgången av Vasaloppet 

fortsatte vi till hotell Rättvik där natten var bokad.

Incheckningen på hotellet var i baren på Diners 45 och vi hade sån tur att

det var liveband där på kvällen.

Middagen intogs såklart på restaurangen,

ja för vem vill inte sitta och äta i en BelAir 56:a?!

Att bandet som bestod av en som sjöng och en som INTE gjorde det 

spelade hellre än bra var ännu en upplevelse att lägga till bland alla andra.

Frukosten dagen efter serverades här med,

som sagt ingen meny utan buffé och såklart fanns 

det en chokladfontän att doppa marshmallows i.

Bilden nedan får symbolisera x antal mil i ödemarken......

.... bildbevis på alla renar finns det gott om,

här är två av dem.

Om vädret varit bättre hade vi absolut stannat på fler ställen

men tyvärr visade sig inte fjällvärlden från sin soliga sida.

Stoppet i Falun både nödvändigt och planerat för där var det 

dags för laddning som vi hittade 

mitt bland uppbyggnaden inför cykelvasan.

Man kan säga att det var glest mellan snabbladdare från Röros till Falun.

Vääääldigt glest men med lite planering är det inga problem.

I Falun hade vi tänkt göra lite mer men eftersom det regnade 

fortsatte vi istället direkt till Rättvik vilket visade sig vara ett bra val för där fick vi en händelserik eftermiddag och kväll.

Win win ……allting har en mening och Falun finns kvar om vi skulle hamna där uppåt fler gånger.

 

Å med det var en riktigt lyckad,finfin och väldigt minnesvärd

 Normesterresa dokumenterad.

Om nån är sugen på vackra vyer, upplevelser och kontraster

kan jag verkligen rekommendera att göra en copypaste.

Kram B