Att göra som alla andra....

Den enda tiden vi hade att passa på vår Österlentrip var 

besöket hos Karl-Fredrik.

Förra gången vi var där var mitt under pandemin 

och då bokade man för att det var maxantal

i butiker nu var det för parkeringens skull.

Det var stor skillnad nu mot då.

Både utbyggt och en helt annan ordning ......

ja i a f inne.

 Ute bland perennerna var det fortfarande lite hipp som happ 

så det gick vi snabbt igenom.

Det var inte för växternas skull vi var där utan för en upplevelse och lite att äta. 

Precis som alla andra gjorde så förevigade även vi olivträdet,

telefonkiosken och skylten på åkern.

Det och en massa annat fint.

 

Vi åt en så god delad pinsa på Pinserian och 

till den en Sanpellegrino lemon.

Att dela var fullt tillräckligt för den var både mättande och stor.

Vi tog en med burrata, oliver, prosciutto och nån pestovariant

ringlad över.

Pinsa ska absolut copas hemma,

och då även hur den serverades på en träbricka med skrynklat smörpapper under.

Skillnad mellan pizza och pinsa är att den är oval och görs på oraffinerat mjöl av

olika sädesslag och surdeg vilket påminner en hel del om vanlig frasig smördeg.

De beryktade kakelborden fanns i otaliga mängder, storlekar och mönster.

Om vi haft med släpkärra 

hade ett och fyra stolar absolut fått följa med hem.

Efter besöket på Eklaholm styre vi kosan mot Brösarps backar istället för 

stranden då det hade börjat mulna på ordentligt.

Brösarp blev det sista utflyktsmålet/stoppet innan hemfärd.

Ha en fortsatt fin helg.

Kram B