Så långt ifrån man kan komma

Halloween och Alla Helgon.

Från en högtid till en annan under samma vecka.

Alla Helgon är så långt ifrån Halloween man kan komma

och inget som på något sätt ska blandas ihop.

Om Halloween är knasigt och galet 

är Alla Helgon lika med eftertanke, stillhet och vigd för nära och kära 

som inte längre finns med oss. 

Att ibland bara stanna upp och inse att livet inte är för evigt

är ju inget nytt men efter att ha varit på kyrkogården

tillsammans med två små reflekterande, undrande och frågvisa Prinsar 

igår fick just det en ny dimension. 

Hur fel det än är att "besöka" sina föräldrar på kyrkogården så

är det i a f lättare att åka dit med barn som sällskap.

Att få en mattelektion på kyrkogården hör väl inte till vanligheterna

men det fick jag igår då de små läste på gravstenarna som vi gick förbi 

och räknade ut hur länge alla levt.

På vägen hem sen var det många undringar och klokheter angående 

livet och döden, barn är fantastiska på självklarheter och konstateranden.

Att det sen började diskuteras "före livet"vid matbordet 

det är en annan historia det. 

 

En homemade krans med murgröna från deras egen trädgård 

som numera växer i vår, cypressris 

och en massa tända ljus pryder nu graven.

I kväll åker vi dit och tänder ytterligare några.

Det är så otroligt vackert där i mörkret på Alla Helgon,

inte bara vid alla gravar och minneslundar utan överallt brinner det marschaller. 

Ha en fin helg.

Kram B