Memories.........

Minnen kan vara  .......

underbara,smärtsamma,härliga........

men livet är verkligen inte rättvist !!!!!

Har fortfarande .....över elva  år efter min mammas hastiga, 

chockartade, helt 

oväntade bortgång svårt att skriva om henne

utan att gråta......

eller ens ibland tänka vissa tankar till punkt......

Tack och lov har jag så många fina minnen och

 saker hemma som påminner 

om henne hela tiden.

Vilket jag är oerhört glad och tacksam för :-)

Hon var min ALLRA  bästa vän, 

Prinsen och Prinsessans "dagmamma" och 

såg Darlingen mer som hennes son än svärson.

Hon "hotade" ALLTID med att ifall 

vi någon gång funderade på att

skiljas skulle mamma och pappa adoptera honom :-)

( nu har vi tack och lov under alla år

ALDRIG funderat på det , haha )

Den dagen det hände........en av de TVÅ värsta dagarna i 

mitt liv hittills......

fick VI en tankeställare........

 Det här med att ALDRIG somna osams , 

ALDRIG skiljas som ovänner i familjen.

DET har vi i o f sig alltid tyckt varit VIKTIGT, men nu  

blev det plötsligt ännu mer VIKTIGT efter den 

fasansfulla dagen för över elva år sedan.....

Den dagen när hon bara knall

 och fall .......verkligen mitt i livet bara rent krasst

........ ramlade ihop vid frukostbordet och DOG !!!!!

Hon var yr i typ fem sekunder ,fick en propp i lungan

..........slut !!!!!

Min pappa som satt på stolen mitt emot vid 

köksbordet hann  inte ens reagera

förrän det var för sent......

Kommer ALDRIG ........ALDRIG  att helt komma över den

chocken ......... 

av att inte ens hinna dit i tid  .......

Men........ jag kan idag trots allt vara oerhört tacksam 

för hennes skull att

det blev som det blev. 

Hon hade ALDRIG fixat att ligga som ett "kolli".

Hon fick sluta precis som hon levde....... MITT I LIVET.

Så vill jag också ha det.........

om man får önska !!!!!

Jag hade en countryepok när barnen var små

och eftersom min mamma var superduktig på att brodera

och alltid ville ha något att göra fick jag alltid beställa  

precis det jag ville ha .

Kosseduken var en sån som jag ville ha........då :-)

 Just kosseduken kommer jag ihåg att hon

tyckte var urtråkig att göra ......

 "alldeles för grovt linne" , svart/vit och ingen utmaning :-)

Jag bara älskar den fortfarande  

och nu kommer den fram titt som tätt 

av nostalgi.

Minnen är både smärtsamma ,ledsamma ,

roliga ,fantastiska och 

värdefulla :-)

Kraaaaaaaaaaam.......

och glöm inte att tala om för

dem du älskar att

du GÖR det.........

imorgon  kan det vara för sent !!!!!!!!!

I know......

Bittan